Åbo

Till Åbo kom vi ganska tidigt på måndagsmorgonen, yra av för lite sömn och ännu uppfyllda av allt som hänt på Åland. Vi rekognoscerade staden och första spelplatsen: Café Sirius vid Stadsbiblioteket. Innehavaren, Stefano, var varmt välkomnande och bjöd oss på en god pastalunch. Alla höll tummarna för att vädret skulle hålla i sig så att vi kunde spela på caféets och bibliotekets innergård.

Vädret var mulet men varmt och fuktigt, vilket skulle visa sig vara temat för våra dagar i Åbo. Så småningom fick vi checka in på det lilla, lilla hotellrummet där vi vilade ett par timmar innan det var dags för dusch, rigg och soundcheck.

Det blev en fin spelning och innergården erbjöd en skön ljudmiljö där vi bara behövde förstärka det akustiska ljudet litegrann. Cafégästerna blev väl lite förvånade men verkade gilla oss, och det strömmade till nyfikna från gatan. ”Svarta ögon” gick hem bland finnarna, trots den svenska texten. Och Stefano var jättenöjd.

Eftersom vi hade blivit bjudna på så mycket mat fram till och med nu så tyckte vi att vi hade råd att bjuda oss själva på något gott. På rekommendation från ett par av Stefanos anställda gick vi på restaurang Rhino som serverar nepalesisk och indisk mat. Flera av oss är älskare av indiskt men nepalesiskt hade vi inte provat tidigare. Vi beställde alla olika rätter och smakade av varandra. Åååh så gott! Kryddningen är mycket sofistikerad och det är grytor som fått puttra på ett antal timmar. Missa inte detta ställe om ni åker till Åbo!

För att smälta maten tog vi en långsam promenad utefter Aura å. När vi hade krupit ner i sängarna hade vi högläsning ur Kalevala för lata.

Nästa dag var det dags för konsert hos Selma & Nils, en liten konsthantverksbutik med inriktning på återbruk samt café. På väg dit gjorde vi ett litet musikaliskt nedslag på gågatan. Vi hade inte kollat reglerna för gatuunderhållning och när vi såg två poliser blev vi lite nervösa. Men de stod bara och lyssnade en stund.

Det kom många gäster till Selma & Nils, mycket tack vare att vi hade fått förhandsreportage i både Turun Sanomat och Åbo Underrättelser. Det var trångt och svettigt men en jätterolig spelning! En man försökte verka oberörd men så lyfte han på glasögonen och torkade bort en tår… Eftersom detta var en gratisspelning så skickade vi ut hatten, och publiken var väldigt generös! Skivor sålde vi också!

Så var turnén över efter några intensiva och roliga dygn och allt som återstod var att bila upp genom kustsocknarna och ta färjan över kvarken. I Vasa möttes vi av solen och den följde oss hem till Umeå.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.